Vaccininformation

Vi erbjuder ett stort utbud av vaccin. Läs mer om sjukdomen, vaccinationen och annan information här

Grundskydd


Difteri:

Difteri är en bakteriell sjukdom, som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige och sjukdomen är därför här mycket ovanlig. Sjukdomen smittar från person till person genom saliv men även genom att dricka från samma glas.

Inkubationstiden är oftast två till fem dagar, symptomen påminner om en halsfluss med feber, ont i halsen och svårt att svälja. Efter ett par dygn är det vanligt att du får följande symtom, slemhosta, blodtillblandad snuva, andningssvårigheter. Difteri förekommer mest i Afrika och Sydostasien.

Kikhosta:

Kikhosta är en smittsam sjukdom som orsakas av en bakterie i luftvägarna. Idag de flesta barn är vaccinerade i barnvaccinationsprogrammet sedan 1954. Sjukdomen ger intensiv och långvarig hosta och är en av de sjukdomar som brukar kallas barnsjukdomar – även om vuxna också kan få den. För de allra flesta går kikhostan över av sig själv, men för barn yngre än ett år kan infektionen bli allvarlig och vård på sjukhus nödvändig. Kikhosta hos barn börjar som en vanlig förkylning med hosta, halsont och ibland lite feber. 

Vanliga biverkningar av vaccin är ömhet kring stickstället, rodnad, klåda och svullnad men även huvudvärk, sjukdomskänsla, feber och illamående är ytterligare exempel på biverkningar.

Stelkramp:

Stelkramp är en sjukdom som, teoretiskt sett, finns över hela världen även i Sverige. Dock så är sjukdomen mycket ovanlig här eftersom stelkrampsvaccination varit en del av vaccinationsprogrammet för barn i över ett halvt århundrade. Stelkramp beror på bakterier som finns i smuts och jord och ett vanligt sätt att smittas på är att ett sår kommer i kontakt med den bakterie som orsakar stelkramp – vilket är ett av skälen till att det är så viktigt att vara noggrann med att hålla sår rena. Sjukdomen smittar inte mellan människor. Symptomen på stelkramp är okontrollerade muskelkramper, som i värsta fall kan leda till problem med att andas och död. Det är därför viktigt att snabbt få vård så fort man tror sig ha smittats av stelkramp.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna som är grundvaccinerade enligt vaccinationsprogrammet tar en påfyllnadsdos vart 20:e år.


Polio:

Polio är en virussjukdom som sprids med avföringen eller förorenat vatten men den kan också spridas mellan människor. Polio kan skada ryggmärgen och orsaka förlamning. De flesta blir friska men sjukdomen kan vara livshotande.

Vaccination mot Polio ingår i barnvaccinationsprogrammet i Sverige, därför har sjukdomen inte funnits här på många år. Tyvärr finns sjukdomen kvar i några länder i Asien och Afrika. WHO, rekommenderar en extra femte dos vid resa till ett land där det finns risk att smittas med polio. Polio symptom brukar börja med att du får feber, trötthet, huvudvärk och kräkningar.


Resevaccin


Vaccination mot Hepatit A:

Hepatit A är en virussjukdom som framför allt sprids via avföring som förorenat mat och dryck. Risken att smittas ökar om du reser till områden med dålig standard på vatten och avlopp. Sjukdomen är ovanlig, men kan bli mycket allvarlig. Ett viktigt skäl att vaccinera barn är att smittan lätt kan föras vidare i bekantskapskretsen eller i förskolan där barnen i sin tur kan smitta vuxna.

Vaccination mot Hepatit B:

Hepatit B är en virussjukdom som framför allt sprids via blod och vid oskyddat sex. Vaccinera dig om du ska resa till ett område där risken att smittas av Hepatit B ex  Asien, Afrika eller Sydamerika. Sjukdomen är ovanlig, men kan bli mycket allvarlig.

Twinrix:

Kombinationsvaccin mot hepatit A och hepatit B, Twinrix.
Du som både behöver vaccineras mot hepatit A och hepatit B kan få ett kombinationsvaccin.

Grundvaccineringen består av tre doser.

De vanligaste biverkningar av vaccinationen är att det kan bli lite rött och svullet på stickstället samt att det kan kännas lite ömt. Ibland kan du få feber. Du kan också må illa, få ont i huvudet och muskelvärk.


Övriga vaccin


Vaccination mot TBE:

TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Sjukdomen som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen, sjukdomen smittar inte från person till person. Inkubationstiden är 1-2 veckor.

Fästingburen hjärninflammation, är en fästingburen sjukdom som förekommer i stora delar av Europa och Asien.

TBE smittar främst under sommarhalvåret och då i huvudsak under sommarmånaderna. Risk för smitta förekommer främst för den som vistas ute i skog och mark i de områden där TBE förekommer under den tiden. TBE är en sjukdom som snarare ökar än minskar varje år rapporteras 200–300 fall av TBE i Sverige. Smittan förekommer främst i södra och mellersta Sverige. Men förekommer även på flera platser i övriga Östersjöländer inte minst på Åland samt i, östra och centrala Europa.

Symtom
Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad. Först är det vanligt att få något eller några av följande symtom, huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber.

De första symtomen varar i ett par dagar till en vecka, för att sedan hos de flesta försvinna.

Hos ungefär en tredjedel sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna. Där orsakar viruset en inflammation. Symtomen kommer då ungefär en vecka efter att de tidigare symtomen försvunnit och visar sig på följande sätt, hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljud-och ljuskänslighet, förvirring och koncentrationssvårigheter. Hos ca var tionde person som smittas får även olika symtom på förlamning.

Hos de flesta som insjuknat i TBE ses att de blir helt återställda men ungefär en tredjedel får långdragna eller bestående besvär med bland annat trötthet och minnesstörningar. I sällsynta fall får en del bestående förlamningar. Dödsfall förekommer men är sällsynt.

Barn under sju år som smittas av TBE blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal får allvarligare symtom.

Biverkningar

Vanliga biverkningar på TBE vaccinering kan vara huvudvärk, illamående och feber. Dessa besvär är vanligtvis övergående. Allvarligare biverkningar är sällsynta, men kan förekomma. Läs gärna i Fass om du har funderingar.

TBE-doser:

Standardschema:

Barn och vuxna under 50 år tar tre doser. Första och andra dosen ska tas med ungefär en månads mellanrum, och den tredje upp till ett år senare. Påfyllnadsdos är efter tre år (endast en dos) och efter detta räcker det med en dos vart femte år för att uppehålla skyddet mot TBE vid liv. Detta är för att TBE vaccinets effekt avtar över tid, och man behöver ”påfyllningar” efter hand.


Vuxna över 50 år behöver fyra doser istället för tre, för att skyddet ska vara optimalt. Prata med våra sjuksköterskor så får du veta mer om just din situation.


Snabbschema: där du tar tre doser inom 1-1,5 månaders tid. Den fjärde dosen tas sedan efter 12-18 månader. Långtidsskyddet mot TBE blir lika bra som om du tagit doserna enligt standardschema.

Bältros:
Bältros är en infektionssjukdom som du kan få om du tidigare har haft vattkoppor. När du har haft vattkoppor stannar viruset kvar i din kropp för resten av livet. Viruset kan bli aktivt igen och då får du bältros.
Det är vanligt med utslag och blåsor som gör ont. Utslagen och blåsorna sitter ofta på ett område på ena sidan av kroppen.
Det är vanligast att få bältros om du är över 50 år. Tyvärr kan Du få bältros mer än en gång, men det är också ovanligt. En orsak till att drabbas av bältros kan vara nedsatt immunförsvar.

Symtom
Brännande ont eller pirrar på ett område på huden, känslighet för beröring. En del blir också trötta, yra, får lätt feber eller huvudvärk innan några utslag syns. Efter en till tre dagar uppstår ofta rodnad där du har haft ont. Sedan får du blåsor som först är klara, men sedan mörknar. Blåsorna brukar klia. Blåsorna kan finnas var som helst på kroppen, men de brukar sitta inom ett område. Oftast sitter de på ena sidan av kroppen, som ett band eller bälte.


Biverkningar

Vaccinet kan orsaka smärta, rodnad, svullnad, ömhet och klåda på injektionsstället. Huvudvärk är en annan vanlig biverkan. Liksom muskelvärk och magtarmsymptom är andra mycket vanliga biverkningar. Allergiska reaktioner har beskrivits i något enstaka fall


Shingrix:
Vaccinet består av en anti-gen som också finns på virusets och virusinfekterade cellers yta samt adjuvans (ämnen som förstärker det immunologiska svaret). Vaccinet ska skapa ett starkt och långvarigt skydd anpassat för att stärka en åldersrelaterad försämring av immunitet mot bältros. Vaccinet har en mer än 90% skyddseffekt oavsett åldern över 50 år och kan tas från 18 års ålder. Vaccinet ges i två doser med två-sex månaders mellanrum och ska injiceras intramuskulärt. Shingrix är ett avdödat vaccin och kan därför ges till alla.


Pneumokocker:
Pneumokocker är en art av bakterier och idag den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner såsom lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Bakterierna ingår i normalt i vår egen flora, i näsa och svalg hos små barn.
De allvarligaste sjukdomarna orsakade av pneumokocker, så kallade invasiva sjukdomar, kan ge hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Infektioner orsakade av pneumokocker förekommer i alla åldrar men drabbar främst de yngsta (under två år) och de äldsta (äldre än 65 år). När en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virussjukdom är det oftast pneumokocker som är orsaken. Vanligtvis är de lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektioner. Allmän vaccination av spädbarn (vid 3 månader, 5 månader och 12 månader) mot pneumokocker infördes nationellt i Sverige år 2009. För äldre barn och vuxna , används ett annat program. Sedan vaccinationen införts i programmet har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn under två år


En pneumokockinfektion kan behandlas med antibiotika. Men på grund av stor förskrivning och användning av antibiotika ser man idag att många av pneumokock bakterierna är resistenta och detta försvårar behandling. Att vaccinera sig är därför viktigt för att förebygga infektionerna

Pneumovax:
Pneumokockpolysackaridvaccinet PPV23 (Pneumovax) innehåller kapselmaterial från 23 olika pneumokockserotyper. Vaccinet skyddar äldre barn och vuxna mot invasiv pneumokock sjukdom, riskerar ta sig in i blodbanan, men tyvärr har studier inte kunnat visa på någon skyddseffekt mot lunginflammation.

Vuxna och barn över 2 års ålder – en singeldos intra muskulärt
Friska vuxna bör ej rutinmässigt revaccineras. Däremot kan man överväga revaccinering  för personer med ökad risk för allvarlig pneumokockinfektion och som fått pneumokockvaccin mer än fem år tidigare eller för personer som man vet har snabbt sjunkande nivåer av pneumokockantikroppar.
Vaccinering bör undvikas vid varje signifikant sjukdom med feber, andra aktiva infektioner.

Biverkningar:
Allvarliga biverkningar av vaccinet är inte vanligt, däremot ser man hos de flesta som vaccineras feber och lokala reaktioner på insticksstället.

Prevenar13:
Konjugerat pneumokockvaccin (PCV), där polysackariden är kopplad till ett bärarprotein, innehåller kapselmaterial från 13 serotyper, Prevenar13. PCV ger ett bra antikroppssvar även hos barn under två års ålder. Det skyddar mot IPD och ger även visst skydd mot lunginflammation. PCV har till skillnad från PPV en effekt på bärarskap i näsan för de serotyper som ingår i vaccinet. I Sverige infördes PCV i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn 2009.

Vaccinering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och öroninflammation. Ges som en engångsdos hos personer som är 18 år och uppåt. Behovet av ytterligare vaccination har inte fastställts.
Ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2009.

Pneumokocksjukdom utgör en stor börda för sjukvården, de drabbade personerna och samhället. Både IPD och lunginflammation orsakad av pneumokocker kan leda till nedsatt funktion under flera månader med sjukskrivningar och försämrad livskvalitet som följd. Risken att drabbas av allvarlig pneumokocksjukdom är större för personer med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd med nedsatt immunförsvar, samt med stigande ålder.


Biverkningar:
De vanligaste reaktionerna och biverkningarna av vaccination mot pneumokocker är rodnad, ömhet och svullnad på injektionsstället. I vissa fall kan även minskad aptit förekomma. Spädbarn kan reagera med feber och irritabilitet och vissa personer kan få diarré, kräkningar och allergiska reaktioner.


HPV:
Info kommer



Vattkoppor:
Vattkoppor är en vanlig infektionssjukdom och orsakas av ett virus. Den är mycket smittsam, luftburen infektions sjukdom, genom ex hostningar eller nysningar, ibland hudkontakt.
Symptom är måttlig feber, värk i kroppen och vätskefyllda blåsor som kliar, ju äldre du är desto besvärligare symptom. Blåsorna brukar först visa sig på bålen, senare ansiktet, hårbotten och ibland även i munhålan.
Sjukdomen brukar läka av sig själv. Efteråt finns viruset kvar i kroppen (latent i nervcellerna) och kan ibland orsaka bältros.
Du kan bara få vattkoppor en gång i livet. När du har sjukdomen bildas antikroppar mot den och du blir immun. Vattkoppor kan inte orsaka bältros hos en annan person däremot kan bältros kan orsaka vattkoppor hos någon som inte har haft vattkoppor tidigare.

Du kan vaccinera dig mot vattkoppor men det är en kostnad som man betalar för som enskild person, det ingår alltså inte i det allmänna vaccinationsprogrammet men en utredning om att införa vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn pågår inom Folkhälsomyndigheten. Vaccinet ger ett bra skydd och har få biverkningar. Det är ett så kallat levande vaccin. Det innebär att en liten dos försvagat vattkoppsvirus sprutas in i kroppen, som då bygger upp antikroppar mot sjukdomen. Skyddseffekten efter två sprutor är mycket god. Besvären blir lindrigare om du ändå får sjukdomen, jämfört med om du inte har blivit vaccinerad.
Vaccin mot vattkoppor kan ges till barn från 9 månaders ålder och upp till vuxen ålder. Det rekommenderas 2 doser med minst 4 veckors mellanrum för att erhålla skydd. Nästan alla småbarn utvecklar antikroppar redan efter en dos. Vid vaccinering i vuxenåldern eller efter puberteten utvecklas antikroppar hos cirka 80 procent av de vaccinerade efter en dos, och hos så gott som 100 procent efter två doser.
Personer med svår immunbrist ska inte vaccineras.


Biverkningar
Vanliga biverkningar av vaccinet är rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. En försvagad form av sjukdomen med enstaka blemmor eller (i sällsynta fall) blåsor uppträder 1-2 veckor efter vaccinationen hos cirka fem procent av de vaccinerade.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall



unsplash